Okategoriserade

Jag har tagit in en del intryck under de senaste dagarna när affären runt Transportstyrelsens beslut om att outsourcea all sin IT-drift till IBM har rullat ut.

Först och främst så är detta ett episkt systemfel, där de med makten att bestämma inte förstått vad de har haft makt över och vilka konsekvenser de beslut som tagits skulle komma att få. Sedan är detta en laginsats från båda blocken, så det vore väldigt märkligt om något av dem försöker göra en politisk poäng av detta. Däremot kommer vi nog troligen se att de kommer att försöka begrava den så snart som möjligt. Gott och väl långt innan valet 2018 hur som helst.

För det var den borgerliga regeringen som satte stenen i rullning medan den socialdemokratiska rullade den vidare med allt högre fart. Så låt oss ha detta i bakhuvudet när vi fortsätter tanken.

Jag kommer inte gå in i detalj vad som har hänt, det finns journalister som är mycket bättre än mig på att göra det, utan jag vill snarare titta på det ur ett systemperspektiv.

Det vi ser är effekten av att allt fler högt utsedda direktörer och chefer verkar sakna kunskap om den verksamhet som de bestämmer över samtidigt som verksamheten inte lyckas förmedla denna kunskap uppåt. I specifikt detta fall så handlar det om att Transportstyrelsens generaldirektör inte visste om att de hanterade hemligstämplad information i sina system, något som i sig är ganska så uppseendeväckande. Men frågan är om det är Maria Ågren som ska ta huvudansvaret eller Staffan Widlert som serverade denna stinkande soppa till henne, som hon senare bittert fick smaka på.

Oavsett vem av dem som brustit i insikt över informationskunskapen så har detta varit en tvåstegsraket: Först så har Widlert upphandlat ett system som han uppenbarligen inte hade full förståelse för och sedan har Maria Ågren vidmakthållit detta beslut, trots att hon har blivit informerad om att det skulle bryta mot ett antal lagar! Vilket som är mest anmärkningsvärt låter jag vara osagt, båda har en del av ansvaret. Att IT-personal senare involverade SÄPO och att inte heller de lyckades få stopp på detta visar på hur arrogant IT-säkerheten har behandlats, något som vi som sagt får se effekterna av nu.

Men detta är inte första gången något liknande skett, utan vi har åtminstone en gång tidigare sett outsourcing av våra personliga data gå till företag som har fått flytta vår konfidentiella data till annat land, nämligen Ehälsomyndighetens upphandling av vårddata som till slut hamnade på Microsofts servrar på Irland. Något som tyvärr inte fått lika mycket uppmärksamhet som fallet med Transportstyrelsen, troligtvis då det “bara” handlar om individers integritet, inte rikets säkerhet. Något som jag har svårt att acceptera då även individer ska få åtnjuta den sekretess som de har blivit erbjudna.

Men detta är på något sätt symtomatiskt. För det verkar som om de i ledande samhällsskikt inte förstår eller vill se att molnet bara är någon annans server någon annanstans. Det har blivit mode i att ha allt i “molnet” och att det ska vara billigare att flytta all form av IT dit. Men det de missar är att molnteknologin har utvecklats ordentligt på senare tid, så det handlar inte bara om lagring som det gjorde förr, utan nu är det hela system som befinner sig i molnet. Så när de väl befinner sig där så är all data relativt lättillgänglig bara man har access. Något som helt har förbisetts i Transportstyrelsens fall, primärt för att det skulle göra att projektet skulle dra ut på tiden.

Så varifrån kommer denna hysteri runt outsourcening och molntjänster? För rent principiellt så skiljer sig inte en molntjänst från en lokal tjänst för användaren – de ska båda kunna erbjuda den information som efterfrågas.

Min åsikt är att mycket kommer från den digitaliseringshets som varit och är inom svenska myndigheter, där de som leder myndigheten inte har förstått sig på vad det egentligen innebär. För många så har det bara handlat om att flytta sina processer från pappersformulär till digitala dito istället för att skapa tjänster som bättre möter upp de behov som efterfrågas och som kan skapa ett bättre myndighetsutövande genom att korta ned och effektivisera interna processer.

Denna digitaliseringshets kommer ursprungligen från riksdag och regering, som har förstått att vi “måste hänga med på tåget” men inte förstått att det i mångt och mycket innebär att de personer som idag jobbar med myndighetsutövning antingen behöver omskolas för att fungera i sin nya roll alternativt bli uppsagda då processerna i ett digitalt samhälle ser helt annorlunda ut.

Så hur löser man något som person som man inte vill hålla på med? Man betalar andra att göra det. På samma sätt fungerar det som myndighetsperson, istället för att ha en IT-avdelning som är besvärlig som ställer en mängd oförståeliga frågor så fort något ska digitaliseras så köps tjänsten istället så slipper vi dessa frågor då de som säljer säger “ja tack, så här blir kostnaden” samtidigt som de givetvis inte ställer kontrollfrågor eller ser till att alla aspekter täcks. De kollar framför allt efter vilka explicita krav som satts upp för att de ska kunna ta hand om uppgiften. Vi är tillbaka i inkompetensen att göra en lyckad upphandling av dessa system. För som du frågar ska du får svar, som det så vackert heter. Är du då inte insatt i hur verksamheten och tekniken fungerar eller vilka frågor du ska ställa för att säkerställa att systemet fungerar som du tänkt dig så kommer det uppstå en skillnad mellan upplevd beställd och levererad funktion. Det är oundvikligt.

Sverige vill vara i framkant i den digitala utvecklingen, anledningen behöver dock förtydligas. Idag så kommer digitaliseringshetsen från att vi ska spara pengar på det, något som behöver omvärderas. Vi behöver sätta säkerhet längst fram – och framför allt individens säkerhet – efter det behöver vi se till att det vi skapar är ekonomiskt hållbart. Men jag anser att det blir ekonomiskt hållbart bara vi har förmågan att tänka förbi 1900-talets myndighetsutövning.

Så vad behöver vi? För det första så behöver samtliga myndigheter inse att IT inte är ett verktyg, utan en integral del av verksamheten som behöver få samma möjligheter att styra verksamheten som t.ex. ekonomi har. Sedan behöver vi ha IT-kunniga människor på beslutande nivå, men om de saknas så behöver vi ha de som kan lyssna och förstå det som IT-kunniga personer säger. Vilket kan vara en utmaning i sig. Så vi behöver även IT-kunniga människor som kan förmedla den problematik som de ser i termer som beslutsfattare kan ta till sig. Med andra ord så behöver vi få beslutande nivå och IT att närma sig varandra.

En liten men ändå relevant avvikelse:

Det ironiska i det hela är att digitaliseringen har skett på bekostnad av interaktionen mellan individ och myndighet. Vi har sett allt mer hur det handlar om självservice, att allt mer ansvar för myndighetskontakten lämpas över på dig som individ. Förstår du inte det digitala formulär som du blir presenterad så är det ditt fel, inte myndighetens, trots att de är utformade efter myndighetens behov snarare än dina. Att reglerna runt dem är så krångliga att det i princip är omöjligt att fylla i dem korrekt är ingen ursäkt. Ta bara deklarationen varje år som exempel och hur de olika formulären har överlevt till den digitala eran. Varför? De erbjuder viss hjälp och det har definitivt blivit bättre, men de borde tänkas om från början. Framför allt då staten opåkallat redan har tagit på sig uppgiften att samla in all data de kan om dig som individ. Att det sedan har öppettider mellan 07:00 – 03:00 säger mig att den migreringen i sig har misslyckats.

Här hade en digitalisering kunnat hjälpa genom att ha ett bättre sätt att kommunicera med dig, tänk istället om det fanns en DoNotPay robot som hjälpte dig igenom din deklaration. Som ställer relevanta frågor och fyller i den data som myndigheten behöver för att kunna komma fram till hur mycket skatt de ska driva in från dig (nej, jag är inte förtjust i skatter men jag förstår att de i vissa fall är nödvändiga som samhället är byggt idag. Däremot så gillar jag inte tanken “släng mer pengar på systemet så kanske det fungerar” mentaliteten som många andra politiker verkar ha). Hamnar den i en situation som den inte kan hantera så får en skatteexpert på Skatteverket ta över, som då kan ta de svårare fallen. Så borde en digitalisering se ut – skapa tjänster som förenklar men se till att det finns en människa i slutändan som kan hjälpa dig de sista metrarna in i mål. Låt sedan den dialogen ligga till grund för att det autonoma systemet lär sig, så kan det sedan hantera dessa också.

Det är ändå fantastiskt vad jag hinner med bara jag får lite tid över! Jag har precis sett till att slutföra min GoUrl registrering för Bitcoin vilket gör att jag numera inte har en fast adress för att kunna donera Bitcoin, och det är bra! För det minskar en mängd problem men framför allt så ökar det säkerheten och den personliga integriteten.

Jag har varit medveten om detta, men jag har helt enkelt inte haft tiden och energin att sätta upp det. Men nu så! Äntligen!

Hur som helst, det är lite svårt att sätta upp en månatlig dragning (läs: går inte) så blir det upp till dig att hålla koll på det om du vill bidra varje månad. Oavsett så är alla donationer väldigt tacksamt mottagna, så gå till min donationssida omgående om du inte redan donerar!

Tusen tack!

Jag har gått igenom samtliga beslut som togs under vårt vårmöte och sammanställt dem nedan. Om en motion inte finns med betyder det att det blev avslag. Enjoy!

Motion B01: Principprogrammet: Tillägg av visionär del i principprogrammet

Yrkande B01-Y12 (Bifall 85% / Avslag 15%):

att medlemsmötet beslutar att i Piratpartiets principprogram lägga till ett nytt kapitel 4 med rubriken “Piratpartiets vision – en tro på framtiden”, och texten:

“Piratpartiet bejakar framtiden. Vi tror att en teknisk utveckling som sätter delaktighet, mänskliga relationer och fritt utbyte av kunskap i centrum kan leda till en bättre framtid. Genom att stimulera till sådan utveckling och utnyttja dess potential så kan vi bygga ett framtidssamhälle där människors möjligheter och friheter att delta i samhället står i centrum. Vi tror att framtidssamhället kommer vara starkt präglat av den deltagandekultur som i stor utsträckning manifesterats på Internet.

4.1 Teknisk utveckling öppnar möjligheter

Teknisk utveckling ger oss möjligheter att förändra samhället till det bättre. Vi måste utnyttja dessa möjligheter och medvetet forma teknikens användning för att bygga det samhälle vi vill ha, utifrån de principer angivna i detta dokument. Det går inte att blicka bakåt och hoppas att den tekniska utvecklingen ska avstanna; istället bejakar vi utvecklingen och vill styra den i en riktning som gynnar vår vision för samhället.

Teknik är aldrig i sig själv neutral, men dess utveckling öppnar möjligheter för att förändra samhället i positiv riktning, såväl som negativ sådan. Vi vill omfamna de positiva möjligheterna, så att de kan förstärka det centrala i samhället – ett mänskligt, kulturellt och socialt växande.

4.2 Decentralisering skapar maktdelning

Genom decentraliserade strukturer delas makten i samhället mellan deltagande nätverk och individer. Decentraliserade strukturer är hållbara, effektiva och demokratiska. En balans mellan decentralisering och centralisering behövs självklart, men vår vision är att decentraliserade strukturer ska vara normen i framtidens samhälle. En viktig del av denna kamp är att bekämpa olika skadliga monopol.

Decentraliserade strukturer är beroende av vissa mer centraliserade strukturer, men vilka nätverk som antar vilken form avgör mycket. De nätverk som utövar makt över människors liv bör vara decentraliserade för att stärka individernas möjlighet till deltagande.

4.3 Samhället består av nätverk och individer

Gamla ideologier och partier har placerat nationen, klassen, kärnfamiljen eller individen som samhällets grundvalar. Vi tror att människan är en social varelse och därför har sin naturliga hemvist i olika former av nätverk. Individer som bildar svärmar löser tillfälliga problem eller åstadkommer specifika insatser, för att sedan upplösa svärmen efteråt. Människor som vill dela sina liv med varandra och uppfostra barn tillsammans bildar familjer. Personer som vill åstadkomma långvarig politisk förändring går samman i partier.

Piratpartiet tror att individen själv är bäst lämpad att bedöma konsekvenserna av sina val och nätverksanslutningar. Individen står sålunda i centrum för sina vägval. Även om vi bejakar det sociala och för oss människor nödvändiga i att bilda nätverk är det viktigt att detta sker på frivillig väg; varje individ har en oinskränkt rätt till sin kropp och sitt sinne – sin integritet.

4.4 Transparens och öppenhet

Vi tror på ett samhälle där människor och nätverk har möjlighet att påverka och delta. Detta säkerställs genom transparens för makthavande nätverk; vi vill säkra en fri och stark oberoende journalistik, vidsträckt skydd för visselblåsare och rätt till anonym kommunikation.

Med fri och öppen mjuk- och hårdvara ges användaren av en dator makten över den, vilket säkerställer att användaren har makt över sitt liv och sina interaktioner, samt skyddar den från ingrepp från den som annars kontrollerat datorn. Fri och öppen mjuk- och hårdvara präglas dessutom av en kultur av deltagande och samarbete, en kultur vi vill uppmuntra.

Vår princip är att ju mer makt en individ eller ett nätverk besitter, desto mer transparent ska dess maktutövning vara.

4.5 Rättssäkerhet

Genom god rättssäkerhet säkerställs möjligheterna för människor att deltaga i samhället. Rättssäkerheten skyddar människor och nätverk från övergrepp från statens och andra makthavares sida. På så sätt garanteras allas möjlighet att delta i samhällslivet utan att frukta repressalier från olika makthavare.

I ett rättssäkert samhälle ska ingen övervakas utan proportionerlig misstanke, häktning ska ske under humanitära former och inga lagar som närmar sig tankeförbud ska förekomma. Utan rättssäkerhet så inskränker människor sitt handlingsutrymme, därför att de fruktar orättvis behandling från makthavare; en behandling de inte kan bestrida utan stark rättssäkerhet.

4.6 Deltagarsamhället

Piratpartiet tror på ett samhälle präglat av deltagande och delaktighet. Vi tror på människors förmåga att bilda frivilliga grupper för att göra olika former av projekt och insatser. Tack vare Internet kan dessa vara globala och decentraliserade. Vi ser wikipedia och linux som tecken i tiden och tror på en framtid där människor svärmar kring uppgifter för att lösa dem gemensamt. Vi tror på en kulturell sfär där människor gemensamt skapar, distribuerar, tolkar och omskapar olika kulturella yttringar. Vi tror på ett politiskt samtal där människor deltar och diskuterar med varandra. Vi tror på en ekonomisk sfär där människor går samman i lagom stora nätverk för att realisera sina idéer.”

Motion B03: Kulturpolitik: Finansiering av Public Service

Yrkande B03-Y02 (54,55% / 45,45%):

att Piratpartiet antar ställningstagandet: “Public service ska finansieras genom en avgift som tas upp samtidigt som skatt men som går direkt till verksamheten, utan att ta vägen genom regeringen och dess årliga budgetprocess.”

Motion B04: Kulturpolitik: Integritet på folkbibliotek

Yrkande B04-Y07 (63,64% / 36,36%):

att mötet antar följande sakpolitik

• Biblioteken ska verka för att skydda låntagarnas integritet.
• De bör i den mån det är rimligt för verksamheten avstå från att spara lånehistorik.
• Undantag i punkten ovan ska gälla såvida inte låntagaren själv har begärt att uppgifterna skall lagras.
• Personuppgifter får inte spridas till tredje part – oavsett materialets format. T.ex. vi utlån av e-böcker.
• Personuppgifter får ej spridas till obehöriga på fysiska vägar såsom vid olåsta diskdatorer eller vid hantering av reservationer.
• Alla folkbibliotek måste kunna erbjuda fri och anonym tillgång till internet.
• Det måste finnas datorer som är tillgängliga utan krav på inlogg med personuppgifter.
• Låntagarnas webbhistorik får ej lagras.

Motion B05: Kulturpolitik: Digitalisering av muséer och kulturarv

Yrkande B05-Y02 (73,68% / 26,32%):

att Piratpartiet antar ställningstagandet: “De engagemang som idag finns för att tillgängliggöra svenskt kulturarv för medborgare rör främst metadata som inte sätts i kontext. Det finns ytterligare möjligheter att med modern teknik tillgängliggöra museiobjekt i större mån för att fler ska kunna ta del av den kunskap och den information som finns. Museer ska utöver det digitaliseringsuppdrag de delgivits även se över på vilka andra sätt de kan tillgängliggöra sina föremål. En speciell satsning bör göras på VR-teknik. Speciella medel måste förstås tilldelas museerna för detta.”

Motion B06: Kulturpolitik: E-böcker på bibliotek

Yrkande B06-Y09 (82,35% / 17,65%):

att mötet antar följande sakpolitik inom området kulturpolitik:

Piratpartiet värnar medborgarnas rätt till fri kultur och detta är ett återkommande ämne i principprogrammet. Exempelvis står det i kapitel 3.5, 1:a stycket:

“Kulturen berikar våra liv och är en viktig del av ett samhälle som är sunt och roligt att leva i. Piratpartiet anser därför att det är viktigt att så många människor som möjligt får tillgång till ett rikt och varierat kulturutbud, och att vi ska bejaka och stödja de tekniska verktyg som kan göra detta möjligt.”

Det finns många fördelar med e-böcker för läsaren. Materialet är miljövänligt, snabbt levererat och lätt att lagra. För biblioteken däremot uppstår problem på grund av upphovsrätt. En elektronisk bok är många gånger dyrare än en tryckt. Detta leder till att många folkbibliotek väljer att sätta upp ett maxantal för hur många e-böcker en låntagare kan låna åt gången. Det blir inte bättre av att e-boksformaten är snäva och enbart kan läsa genom vissa appar och operativsystem.

E-böcker

• Licensen för elektroniska böcker ska se ut som den för tryckta böcker.
• Digitala spärrar, så som utlåningstak får ej förekomma.
• Utbudet bör breddas och tillgängliggöras för fler medborgare.
• Inga DRM-skydd på materialet får förekomma.
• Filformatet måste vara öppen standard

Motion B07: Kulturpolitik: Uppmuntrande av makerkultur samt att Piratpartiet ska öppna konstgalleri

Yrkande B07-Y14 (82,61% / 17,39%):

att Piratpartiet antar följande sakpolitik inom området kulturpolitik:

Makerkultur

Piratpartiet är ett politiskt parti med rötter i deltagarkulturen och som ser kultur och kreativitet som centralt för samhällets utveckling. Piratpartiet vill därför skapa ytor för innovatörer och uppfinnare där de kan dela med sig och inspireras av varandras idéer. Vårt principprogram fastslår:

“Vi lever i en tid som är unik i mänsklighetens historia. Aldrig tidigare har så många haft möjlighet att kommunicera så lätt med varandra. Aldrig tidigare har så många haft tillgång till så mycket kunskap. Aldrig tidigare har spridande av information bidragit till så många så snabba tekniska, kulturella och ekonomiska framsteg, och dessutom öppnat nya förutsättningar och möjligheter för delaktighet och demokrati.”

Piratpartiet vill därför se en satsning på makerkulturen. I takt med att nya tekniska medel utvecklas skapas också nya möjligheter för konstnärlighet. Men konstnärligt material kan vara svårt och dyrt att komma över för den enskilda individen. Det behöver göras satsningar på konstnärliga verkstäder där medborgarna delar på resurser. En slags innovationshubbar där de lätt kan dela kunskaper och idéer, samt lära sig nya tekniker och konstformer, och som överbygger förlegade tankar om en strikt uppdelning mellan innovation, kulturproduktion och ren hobbyverksamhet.

Motion B08: Kulturpolitik: Upphovsrätt

Yrkande B08-Y05, B08-Y06, B08-Y08, B08-Y09, B08-Y11, (100,00% / 0,00%):

att mötet antar följande sakpolitik inom området upphovsrätt.

En av Piratpartiets kärnfrågor är den om reformering av upphovsrätten. Flera gånger i principprogrammet tar vi upp vikten av fri kunskap och kultur och möjligheterna som uppstår när detta sprids och delas fritt. Ett exempel är ur kap. 3.5, 3:e stycket:

“Piratpartiet vill reformera upphovsrätten så att den bättre tjänar både kulturskapare och kulturkonsumenter i den nya tidens kulturlandskap.”

Vi finner att dagens upphovsrätt är orimligt lång och omodern. Upphovsrätten behöver reformeras.
I och med internets intåg på världsscenen har människans kommunikationskanaler förändrats oerhört. I synnerhet har det blivit lättare att dela med sig av kultur mellan varandra. Förr lånade man ut fysiska exemplar till varandra – idag digitala. Upphovsrättsindustrin tycker dock att detta är lika med stöld och har därför, med hjälp av stark lobbyism påverkat politiker att sätta upp lagstiftning mot fildelning. Problemet med ett förbud mot fildelning är att det är i princip omöjligt att sätta dit någon om man inte också söker igenom personers privata kommunikation. Något som ju då är ett brott mot den personliga integriteten.
Vi ser nu också hur upphovsrätten missbrukas även av makthavare som stämmer journalister när de uppmärksammar oegentligheter baserade på privata bilder
Vi vill reformera upphovsrätten, men den ideella rätten ska fortfarande gälla. Ingen ska kunna påstå att den skapat ett verk någon annan har skapat. Detta skapar ett starkt skydd för konstnärer och kulturskapare, som då kan erkännas för sin kreativitet och konstnärlighet.

Med dagens lagstiftning skapas ett svart hål i den moderna kulturhistorien. Mycket av den kultur och konst som publicerats under 1900-talet är fortfarande upphovsrättsskyddad och är därför inte tillgänglig för medborgare att ta del av. Det finns därför upphovsrättsskyddat material idag som kanske snarare borde vara stämplat som kulturarv. Ett annat problem är att en del upphovsrättsskyddat material ägs av en upphovsman som inte går att nå. Dessa är verk som därför riskerar att helt falla i glömska. Med en reformerad upphovsrätt kan vi dokumentera vår moderna kulturhistoria mycket bättre och på så sätt förhindra att den försvinner i det svarta hål som uppstår på grund av nuvarande upphovsrätt.
Genom att reformera upphovsrätten kan även innovation och nyskapande inom makerkulturen gynnas. Myten om en ensam genialisk kreatör stämmer förstås inte. En idé inspireras av en annan och genererar en bättre lösning på ett problem. Upphovsrätt som den som finns idag kan sätta käppar i hjulet på den kreativa processen. I makervärlden genereras både kunskap och kultur, men just nu riskerar den att hämmas.

En reformerad upphovsrätt
För att gynna den spridning av kultur och kunskap som är grunden för allt kulturskapande vill Piratpartiet se en kraftig begränsning av den kommersiella skyddstiden.
Den kommersiella skyddstiden i upphovsrätten ska vara fem år. För att skyddstiden ska fortsätta gälla efter fem, tio och femton år måste rättighetsinnehavaren ansöka om detta, och registrera sig i en offentligt sökbar databas. Efter tjugo år upphör möjligheten att förlänga den kommersiella upphovsrätten.
Den ideella upphovsrätten ska vara oförändrad.

Fri fildelning
Fri icke-kommersiell fildelning ska tillåtas.

Remix och citering
Remixning, parodier, citat och sampling ska vara undantag från den kommersiella upphovsrättens ensamrätt.

Motion B10: Kulturpolitik: Skattefinansierad kultur

Yrkande B10-Y03 (73,91% / 26,09%):

att Piratpartiet antar ställningstagandet: “Vi vill att all skattefinansierad kultur i möjligaste mån ska digitaliseras och delas på nätet.”

Motion B12: Kulturpolitik: Folkbibliotek

Yrkande B12-Y13 (52,63% / 47,37%):

att mötet antar ställningstagandet “Vi vill ge Kungliga Biblioteket i uppdrag att ta fram en nationell, gemensam bibilotekskatalog som inkluderar e-bokssystemet. Möjlighet ska finnas för biblioteksanvändare att ladda upp eget material till katalogen. Dock är det viktigt att personuppgifter och sekretessbelagd info inte samkörs mellan bibliotek. Varje bibliotek måste ha egna system för lagring av personuppgifter.”

Yrkande B12-Y14 (60,00% / 40,00%):

att mötet antar ställningstagandet “Leverantörer till bibliotek ska ges möjlighet att öppna upp mjukvara och standarder. Biblioteken bör i största möjliga utsträckning arbeta med fri och öppen mjukvara och uppmuntra sina samarbetspartners att göra detsamma. Proprietär mjukvara ska vara utfasad till år 2025.”

Motion B19: Ekonomipolitik: Avbetala statsskulden, skapande av pengar, räntefria bostadslån, samt transaktionsavgifter/skatt

Yrkande B19-Y11 (53,13% / 46,88%):

att mötet uppdrar åt den “Ekonomipolitiska gruppen att bereda denna motion och komma in med ett yttrande till Höstmötet 2017, samt att ärendet bordläggs tills dess.

Motion B20: Ekonomipolitik: Piratpartiets ekonomiska politik

Yrkande B20-Y01 (70,00% / 30,00%):

att Piratpartiet ska anta följande text:

• Enligt Piratpartiets principprogram punkt 3.3 har alla människor har en grundläggande rätt att själva bestämma vilka delar av sina privatliv de vill lämna ut till andra, och vilka de vill hålla för sig själva. Piratpartiet värnar också om enskildas frihet att styra sina liv. Kommunernas ekonomiska bistånd och arbetslöshetsförsäkringen bör därför ersättas med ett generellt ekonomisk stöd som inte villkoras av att enskilda följer direktiv från offentliganställda tjänstemän.
• Piratpartiet ser enligt principprogrammet positivt på entreprenörskap och företagande. Dagens skattesystem missgynnar dock småföretag och entreprenörskap och bör förändras, speciellt i de så kallade 3:12-delarna, så att småföretag får lika goda villkor som stora företag.
• Ersättningar och bidrag som är kopplade till krav på att man inte aktivt försöker förbättra sin situation och som förutsätter passivitet bör i möjligaste mån elimineras och ersättas med generella stödformer.
• Jämförbarhet och transparens är ett värde i politiken. Piratpartiets ekonomiska politik bör därför vara genomräknad och syfta till balans i statens ekonomi när förslagen utvärderas med etablerade metoder.
• Riksdagspartiernas befintliga politik syftar till att maximera antalet arbetade timmar och till att göra enskilda till lönearbetare/anställda. Att maximera antalet arbetade timmar är enligt oss att skjuta bredvid målet. Arbetslinjen bör därför ersättas med en värdeskaparlinje. Det ska alltid löna sig att samarbeta med andra människor och att utbyta ekonomisk ersättning mot arbete.
• Högre utbildning bör ses som en möjlighet och inte en skyldighet. Vi vill att bidragsdelen av studiefinansieringen ska integreras i ett grundtrygghetssystem som omfattar alla vuxna och att ersättningen därför inte ska kopplas till antalet uppnådda poäng på högskolan/universitetet.

Motion B22: Ekonomipolitik: Privat finansiering av a-kassan, samt ansvaret för försörjningsstödet

Yrkande B22-Y03 (60,00% / 40,00%):

att Piratpartiet antar ställningstagandet: “Sveriges bidragssystem görs mer enhetliga, så att olika aktörer inte kan bolla samma person mellan sig för att undvika att finansiera dens bidrag.”

Motion B23: Arbetsmarknadspolitik: Antagande av ett arbetsmarknadspolitiskt visionsdokument

(Ej klargjord ännu då voteringen inte har stängts på korrekt sätt)

Motion B26: Försvarspolitik: Avskaffandet av fortifikationsverket

Yrkande B26-Y02 (62,50% / 37,50%):

att mötet antar ställningstagandet “Fortifikationsverket ska läggas ned och samtliga fastigheter, materiella tillgångar och uppgifter ska överföras till Försvarsmakten”.

Motion B27: Försvarspolitik: Utveckling och upprustning av Sveriges försvar, samt prioritering av försvarsförmåga över vapenexport

Yrkande B27-Y09 (52,63% / 47,37%):

att mötet antar ställningstagandet: “Sveriges hemvärn stärks”

Motion B30: Regnbågspolitik: Avskaffa juridiskt kön

Yrkande B30-Y02 (68,18% / 31,82%):

att Piratpartiet antar ställningstagandet “Med utgångspunkt i principprogrammets lydelse ‘Alla individer ska behandlas lika, åtnjuta likhet inför lagen[…]’, samt av den anledning att det inte ska vara upp till politiker att bestämma vilka kön som finns och vilka kriterier någon ska uppfylla för att tillhöra något eller inget av dem, ska Piratpartiet verka för avskaffandet av juridiskt kön.”

Motion B32: Regnbågspolitik: Alternativa relationsformer

Yrkande B32-Y03 (55,00% / 45,00%):

att Piratpartiet antar ställningstagandet: “Piratpartiet vill utreda möjligheterna att riva upp äktenskapsbalken och ersätta den med likvärdiga avtalsrätter, och fram tills dess göra äktenskapsbalken antalsneutral.”

Yrkande B32-Y04 (55,00% / 45,00%):

att Piratpartiet antar ställningstagandet: “Piratpartiet vill utreda möjligheterna att göra lagen om vårdnadshavarskap antalsneutral.”

Motion B38: Nätpolitik: Antagande av nätpolitik

Yrkande B38-Y01, B38-Y02 (100,00% / 0,00%):

att Piratpartiet antar följande sakpolitik inom området Internetpolitik.

Nätpolitik

Piratpartiet är ett politiskt parti sprunget ur nätkulturen och drivs av en stark positiv bild av de möjligheter som den tekniska utvecklingen öppnar för samhället. Detta fastslås redan i första stycket i vårt principprogram som säger:

Vi lever i en tid som är unik i mänsklighetens historia. Aldrig tidigare har så många haft möjlighet att kommunicera så lätt med varandra. Aldrig tidigare har så många haft tillgång till så mycket kunskap. Aldrig tidigare har spridande av information bidragit till så många så snabba tekniska, kulturella och ekonomiska framsteg, och dessutom öppnat nya förutsättningar och möjligheter för delaktighet och demokrati.

Detta är resultatet av en teknisk utveckling som sätter mänskliga relationer i centrum. Medan tidigare tekniska landvinningar krympt de fysiska avstånden mellan människor har den moderna informationstekniken stärkt de sociala och emotionella banden människor emellan över såväl geografiska som sociala avstånd och gränser.

Piratpartiet verkar för att denna utveckling ska bli en språngbräda för en rad positiva förändringar i både Sverige, Europa och resten av världen.

Längre fram i vårt principprogram, under rubriken Piratpartiets uppgift och grundsatser fastslår vi att piratpartiet vill slå vakt om de fantastiska möjligheter som modern informationsteknik öppnar för människor att förbättra sina liv, och kämpa mot alla förslag som hotar frihet och integriteten i både den elektroniska och fysiska världen. Vidare så bygger vi vår vision på övertygelsen om alla människors lika värde och att alla människor därför ska ha samma rättigheter.

Vi anser att alla individer ska behandlas lika, åtnjuta likhet inför lagen och ha samma rätt att påverka samhällsutvecklingen. Samhället ska sträva efter att ge alla människor samma möjligheter att göra sin röst hörd och delta i samhällslivet.

Vi förespråkar mångfald och inkludering och vill att så många människor som möjligt, med olika erfarenheter och tankar, är med och bygger det samhälle vi lever i.

Dessa texter, och flertalet andra delar av vårt principprogram som knyter an till internets betydelse samhällsutvecklingen målar en tydlig bild av piratpartiets syn på människan, tekniken och samhället. Det är en samhällssyn som präglas av öppenhet, universalism och inkludering. Och det är en tekniksyn som är i grunden teknikoptimistisk och ser det som samhällets uppgift att säkerställa att alla kan ta del av de möjligheter som ny teknik ger oss. Samtidigt är vi medvetna om vilka risker som missbruk av ny teknik kan medföra i form av intrång i den personliga integriteten, och vi ser behovet av lagstiftning i de fall där de värden vi kämpar för hotas av övervakningsteknik eller missbruk av monopolliknande marknadsdominans. Denna syn ligger till grund för alla våra åsikter inom det nätpolitiska området.

Nätneutralitet

Behovet av ett skydd för internet som en öppen plats är minst lika stort när det gäller att skydda det från företags vilja att skapa otillbörliga marknadsfördelar som när det gäller att skydda det ifrån statlig övervakning. Principen om nätneutralitet är ett fundament i det fria nätet, och något som inte får kompromissas med.

Dataskydd

En grundläggande fråga i informationssamhället är synen på ägandet av data. Piratpartiet anser att all personlig information tillhör individen, och att det medför en grundläggande rätt att kontrollera hur sådan personlig information används, lagras och sprids.

Datalagring

Piratpartiet anser inte att det går att försvara att tvinga tele- och internetföretag att lagra information om sina kunders i syfte att kunna lämna ut den till polis och säkerhetstjänst. Det är ett förfarande som EU-domstolen har underkänt eftersom det strider mot mänskliga rättigheter. I ett fritt och öppet samhälle är det inte statens uppgift att slentrianmässigt hålla koll på vem som samtalar med vem och när.

Geoblocking

Nätet spänner över alla gränser, och vill vi behålla det fritt och öppet behöver vi motarbeta alla försök att sätta upp artificiella gränser på nätet kring hur information får spridas. Det innebär att alla former av geo-blocking bör motarbetas.

Spektrum

Fördelningen av radiospektrum är avgörande för hur tillgången till internet ser ut i samhället. Vi vill se ett när där alla människor kan delta, och där ingen aktör ges en dominerande marknadsställning. Det innebär tydliga och transparenta regler av hur spektrum fördelas och används, med en tydlig målsättning att tillgängliggöra så mycket band som möjligt för internet, och motarbeta att spektrum sugs upp och stängs in av ett fåtal aktörer.

DRM

Piratpartiet vill aktivt motarbeta införande, spridning och användning av tekniska system som syftar till att begränsa medborgarnas och konsumenternas möjligheter att använda och kopiera digitala verk. Vidare vill vi säkerställa att det är lagligt att kringgå DRM-restriktioner i de fall de förekommer.

Motion B39: Rättssäkerhetspolitik: Förutsägbar rättsskipning

Yrkande B39-Y03 (63,16% / 36,84%):

att mötet antar ställningstagandet “Rättsskipning måste ske på ett förutsägbart och snabbt sätt. Det är viktigt att polisen kan vara närvarande där det begås mycket brott, som också rättsväsendet kan utreda inom rimlig tid. Förutom att man prioriterar brott med offer, behövs troligen fler poliser såväl som mer civil personal inom myndigheten. Målsättningen måste vara snabbare utredningar och mer förutsägbara straff som svarar mot kriminellas generella oförmåga att tänka långsiktigt. Detta är oavsett hur hårda och vilken typ av straff som bör förordas för varje brottstyp.”

Motion B41: Rättsäkerhetspolitik: Hantering av anmälningar, dömande av oskyldiga, hantering av bevis i domstol, utredande av brott begångna av polis och åklagare, samt återinförande av tjänstemannaansvar

Yrkande B41-Y05 (52,94% / 47,06%):

att mötet antar ställningstagandet “Polis och domstol bör bedöma rimligheten i anmälningar noggrant och inte lägga ned privata anmälningar utan goda skäl. Dit räknas inte kalkyler om lönsamhet för myndigheten.”

Yrkande B41-Y07 (58,82% / 41,18%):

att mötet antar ställningstagandet “Piratpartiet ska verka för att inrätta en myndighet för att utreda brott från polis och åklagarmyndighetens sida så att man undviker att utreda sina kollegor för misstag.”

att mötet antar ställningstagandet “Återinför lagstiftningen om tjänstefel med den mer inklusiva meningen av myndighetsutövning, dvs återupprätta tjänstemannaansvaret till 1972 års nivå.”

Motion B44: Rättssäkerhetspolitik: Rättssäkerhet inom Socialtjänsten

Yrkande B44-Y02 (53,94% / 47,06%):

att mötet antar ställningstagandet “En högre nivå av rättssäkerhet måste gälla barn och ungdomar, och vi måste därför utreda hur metoderna för socialtjänstens utredningar vid LVU-mål, orosanmälningar och vårdnadsutredningar kan förbättras.”

Motion B45: EU-politik: EU, frihandelsavtal, samt flyktingpolitik på EU-nivå

Yrkande B45-Y09 (70,59% / 29,41%):

att Piratpartiet som vision för europasamarbetet antar följande:

Piratpartiet tror på EU:s möjligheter att möjliggöra utbyte av idéer, erfarenheter och kunskap mellan européer och med världen

För att demokratiskt inflytande och verkligt samarbete ska infrias måste EU på sikt reformeras i grunden. EU-systemet bör styras om till att vara ett redskap för samverkan mellan nationella parlament. På EU-nivån bör det folkvalda EU-parlamentet vara ensamt beslutande, samtidigt som dess beslut inte blir obligatoriska att anta nationellt. Däremot bör alla nationella parlament åläggas att behandla deras förslag, och släppa in representanter för dessa i de nationella debatterna. Förslag i EU-parlamentet kan komma även från nationella parlament och från ministerrådet. På sätt kan till exempel ett förslag från en minoritet i Sveriges riksdag nå alla andra nationella parlament för behandling där, med deltagare från de svenska förslagsställarna. Systemet kan kallas ett understött interparlamentariskt samarbete.

Motion B46: Drogpolitik: Evidensbaserad reglering av berusningsmedel, samt punktskatter på desamma

Yrkande B46-Y20 (70,59% / 29,41%):

att Piratpartiet antar följande sakpolitik inom området drogpolitik:

Dagens restriktiva narkotikapolitik är baserad på en evidensfientlig syn på droger, missbrukare och brukare. Piratpartiet vill istället se en narkotikapolitik där vi hjälper de som behöver hjälp, och med vissa regleringar låter de som vill bruka droger göra det under förutsättningen att deras bruk inte skadar andra.

Fokuset i en piratpartistisk drogpolitik är – i linje med Piratpartiets syn på människans värde – att hjälpa, minimera lidande, och ge så goda chanser som möjligt till ett rikt och lyckligt liv. Vi vill därför lägga om fokus från förbud till skademinimering. Välfärdssystemet måste ta på sig ansvaret att hjälpa de missbrukare som behöver hjälp att komma ur sitt helvete, istället för att kriminalisera dem och därmed tvinga ned dem djupare i både missbruket och den kriminella världen.

Det är näst intill omöjligt att hindra den som vill ta en drog att göra så, och det som krävs för att så ska ske står inte i proportion till brottets allvarlighetsgrad. Vi vill därför se en mer öppen drogpolitik, där drogbruk tolereras i en reglerad marknad att jämföra med dagens alkoholmarknad. Genom en reglerad marknad blir det lättare att hjälpa de som lider av sitt eller andras bruk, och inkomster från försäljningen kan tillgå en vit marknad snarare än en svart. Regleringen minskar även radikalt risken för orena, farliga substanser samt risken för farliga sammandrabbningar mellan kriminella gäng.

En sådan reglerad marknad ska i första hand öppnas upp för droger som bedöms vara betydligt mindre farliga än de droger som redan är lagliga, såsom alkohol och tobak. En given sådan kandidat är cannabis, som redan bevisats kunna legaliseras eller avkriminaliseras med stora framgångar i olika delar av världen. Cannabis ska därför legaliseras för personligt bruk av myndiga personer på privat plats eller i licenserad lokal, och för försäljning av licenserade återförsäljare till myndiga, nyktra personer. Odling av cannabis ska, likt produktion av hemmagjord alkohol eller odling av tobak, legaliseras för privat bruk. Kommersiell odling legaliseras men kräver licens från statlig myndighet.

Alla droger är olika och bör inte dras över en kam, men det är samtidigt viktigt att harmonisera olika droglagar. Vi vill därför harmonisera lagar om offentlig berusning och fordonskörning under berusning för samtliga substanser, och harmonisera reklamlagar för samtliga lagliga droger. Beskattning av rekreationella droger ska genomföras på en nivå där en svart marknad inte är så pass lönsam att den blir en naturlig följd.

En närstående fråga är det medicinska bruket av olika droger. Sverige liksom flera andra länder har exempelvis nyligen öppnat upp ytterligare för medicinsk cannabis, och det görs allt fler positiva studier på hur idag olagliga droger som LSD, psilocybin, MDMA och ketamin kan användas medicinskt mot exempelvis alkoholism, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Det bör inte finnas orimligt höga statliga hinder för denna forskning, utan befolkningens mentala och fysiska hälsa ska prioriteras över den stigmatiserande syn som idag finns på dessa droger. Droger som brukas medicinskt ska följa samma regler som alla substanser som brukas medicinskt, utan särbehandling.

Samhällets institutioner, främst inom skola och sjukvård, har ett stort ansvar för att korrekt, evidensbaserad droginformation sprids. Det är viktigt att både alla potentiella brukare och alla som kan komma i kontakt med brukare förstår hur droger fungerar, oavsett om det är lagligt att bruka dem eller ej. Den information som finansieras med skattemedel eller får utrymme i exempelvis skolor och på sjukhus måste vara grundad i fakta och vetenskap. Detta innebär även att förståelse för psykoaktiva droger måste finnas inom flera yrkesgrupper, speciellt inom sjukvården.

Motion C01: Övrigt: Konsekvensändring av stadgeändringsparagraf för partiets lokala föreningar

Yrkande C01-Y03 (55,56% / 44,44%):

att ändra paragraf 9.1 i samtliga Piratpartiets lokalföreningars stadgar till “9.1 Alla stadgeändringar beslutas av föreningens medlemsmöte med 2/3 majoritet eller av föreningens extrainsatta medlemsmöte genom 2/3 majoritet, och ändringar träder i kraft direkt efter fattat beslut.”

Om du tyckte om att jag lagt min tid på att sammanställa besluten i denna lista och vill ge mig möjlighet att jobba mer för partiet, donera då gärna till mitt partiledarskap!

Den frågan dyker upp i vår Facebook grupp då och då; var anser Piratpartiet att ni är på höger/vänster-skalan?

Jag förstår viljan att placera in oss i ett höger/vänster tänk då det blir lättare att relativisera oss gentemot de andra partierna, men det inte en enkel uppgift att göra.
Anledningen är däremot relativt enkel, då vi positionerar oss utmed en helt annan konfliktlinje än hur äganderätten av fysiska tillgångar bör fördelas.

Det handlar om tillgången till information.

Innan lagringen av information utvecklades till att bli otroligt billig så var det fortfarande den fysiska modellen som gällde oavsett vad. Rent krasst så var mediat som informationen var lagrad på så dyr att det skapade en reell materiell brist och den gick att värdera. Att producera, distribuera och sälja vinylskivor med information på gick att skapa en affärsmodell runt. Eller filmrullar, eller foton, eller böcker. Ja, ni förstår.

Sedan kom den digitala revolutionen och med den CD-skivan. 650 MB som de rymmer var fortfarande dyrt i form av hårddiskutrymme och det som lagrades på dem var rådata, inte komprimerat, inte krypterat. Anledningen var att dåtidens microprocessorer inte hade kraften att hantera det. Sedan kom MP3 från Fraunhofer Institute som gjorde att dessa CD-skivor gick att komprimera ned till 1/10 av vad de var innan och samtidigt sjönk priset på lagring drastiskt och processorer kom med kapacitet nog att packa upp dessa filer i realtid. The rest is history som det så vackert heter.

Nu är vi här; våra mobiler kan dekryptera och packa upp realtids FullHD 3D videoströmmar med surroundljud, bara 2 decennier senare och de har mer internminne än vad jag hade som hårddisk för ett decennium sedan. Jag såg förresten att det numera finns microSD minnen på 1TB… Stor som en tumnagel.

Utvecklingen har varit mindblowing, minst sagt, och kommer fortsätta att vara det.

Men vad vill jag säga med detta? Jo, att vi gått från “stenkakor” (google it) till teoretiskt obegränsad lagring, tack vare att vi är ständigt uppkopplade, på mindre än 100 år.

Politiken har på dessa hundra år samtidigt gått från “Jobb åt alla” till… “jobb åt alla!!!”. Eller “På politikfronten intet nytt” för att parafrasera en gammal klassiker.

Politiken har helt enkelt inte hängt med, Piratpartiet har sett och förstått betydelsen av detta paradigmskifte när lagringen av information har gått från att vara den stora kostnaden till att inte vara en kostnad, alls. När informationen finns där, likt malmen i berget eller jorden på åkern, men du måste vara duktig på att hitta och bearbeta den. Annars så är du en fattig person i en värld full av rikedomar.

Vi vet alla att rikedom medför makt. Tidigare så var det enbart realkapital som räknades, för hade du pengar att köpa böcker så fick du informationen “på köpet”. Idag är det precis tvärt om. Informationen finns där, i princip gratis, makten kommer genom att du vet vad du ska använda den till. Kan du kontrollera informationen så har du makt. Reell makt. Vi har sett detta allt mer, det pratas om desinformationskrigsföring som pågår dygnet runt, alt-facts och så vidare. Det börjar synas allt mer hur viktig informationen är och hur lite det kostar att producera och sprida ny information. Källkritik blir allt mer viktigt, gamla dogmer ifrågasätts i ljuset av ny information. Information är framtidens kapital, kanske till och med det enda kapital som kommer att finnas framöver. Vi ser det redan idag, där du genom att dela med dig av ditt Facebook konto till affärer kan få billigare – eller till och med gratis – varor.

Detta är vår utmaning. Att se till att kunskap och information får fortsätta att vara fritt tillgängligt. Att universitet fortsätter att publicera sina resultat öppet, att tidningar finansieras på andra sätt än betalväggar. Att upphovsrättsindustrin måste agera som alla andra när en ny affärmodell kommer istället för att lobba för att de ska få tillåtelse att skapa artificiell brist för att på så sätt stöda sin utdaterade affärsmodell, vilken bygger på ensamrätt av informationsdistributionen. Att internet förblir ett nät utan gränser och begränsningar. För det kommer bli en allt suddigare gräns mellan den digitala och den fysiska världen och snart kommer vi se människor som i princip lever sina hela liv digitalt, samtidigt som vi kommer se den digitala världen sträcka ut sig i den fysiska allt mer genom olika informationstjänster, AI, robotar och cybernetiska implantat. Inom det närmsta seklet kommer människan evolutionera, vare sig vi vill eller inte. Vi kan, och ska, vara de som ser till att den evolutionen är en frigörelse istället för ett slaveri.

Så, nej, vi kan inte placera oss på en höger/vänster skalan, den är för begränsad. Vi sträcker oss åt båda hållen för att anamma de delar som fungerar för oss för att kunna möta den framtid som vi ser och styra den till ett frihetligt, öppet samhälle där teknik och människa lever i symbios.

En framtid där frihet är ledordet – för alla.